Just nu är det många tankar... Min största fundering just nu (förutom vem som vinner valet) är hur jag kan har låtit det gå så långt?!

Tittar på kort och blir äcklad av vad jag ser!! Tänk hur jag såg ut!!

HUR KAN JAG HA LÅTIT DET GÅ SÅ LÅNGT???

Igår fick jag en AHA upplevelse. Låt mig berätta: Är ju min blogg så jag skriver ju vad jag vill....

I januari eller februari i år så skulle jag gå från jobbet till en glasmästare och hämta bilen. Eftersom det var vinter hade jag på mig en vinterjacka!! Jag kommer ihåg att jag tänkte -hoppas ingen ser mig.

Jackan satt nämligen som ett korvskinn. Jag hade problem att stänga den. För övrigt en fin jacka, mer en kappa.

Igår satte jag på mig den när jag skulle ut och röka med min man. Vilken chock!!! Den var för stor!!!!! Blivit lång och jag kunde verkligen stänga den!! Jag kunde lägga den omlott runt magen. Då kom tanken - hur har jag kunnat låtit det gå så långt??

Har tänkt på det där under dagen.

Jag har ju tidigare berättat om att jag inte har haft problem med min övervikt. Fast då kan jag berätta att det har jag nu!! Inte hur överviktig jag är idag, utan HUR överviktig jag var då!! Konstig tanke....

Idag när jag var ute och valarbetade träffade jag en tidigare arbetskamrat. De hade tydligen pratat om mig på min tidigare arbetsplats. Nån hade sett mig och tyckte att jag hade blivit så liten. =) Så jag gick ur bilen och visade henne att så var inte RIKTIGT fallet. Fast det tyckte hon. Hon sa att det nästan inte var nåt kvar av mig!! Det var ju en lögn, misstänker jag!! Jag har ju kvar 20 kilo!!!!

I övrigt så mår jag toppen!! =) =)

Ha det bra tills nästa gång!!

//Kathy

Idag träffade jag bästaste Maria på köpcentret. Hon och hennes syster tyckte att jag skulle följa med in på Vero Moda för att prova byxor. VeroModa lixom?! Vet inte när jag köpte kläder där senast. Ganska längesen iaf. Lite lätt panik! Skulle prova ett par byxor i storlek 32 32. Här snackar vi tum!!! Ja jag följde väl med under protest!! Provade byxorna och de passade INTE!! Fast jag skulle säkert kunna knäppa dem om jag ansträngde mig..... Men kände inte att de var riktigt mig. Gick vidare till Kappahl. Maria och Emelie har en helt annan syn på mig än vad jag har! Ni skulle sett vilka byxor som kom fram....Och storleken sen! 42!! Jajaja....jag vet att systrarna kommer läsa detta och säkert kommentera!! De passade!! Visst!! MEN HUR FINT VAR DET???? Inte mycket!!

Bidde inga byxor!!

Igår var jag på tjejträff!! =) =) Alltid lika kul!! Men några ytterligare 20 kilo fick jag inte gå ner..... Hmmmm..... Gör jag ju som jag vill egentligen! =) Men brudarna trodde att jag då skulle se sjuk ut, och det vill jag ju inte!! Pratade med min älskade make om dessa 20 kilo. Han tyckte inte att jag skulle gå ner det. Men samtidigt sa han att jag går ner tills jag känner mig nöjd. Vi får se hur det blir. Kanske inte kommer att klara att gå ner mer än 8 lixom....Vem vet!!

Fick kläder av Maria!! Ett av alla plagg var en kort jeans kjol!! Tror att jag kommer att använda den mycket!! Den var så JAG!! Kastar in ett kort senare på vad fin jag blev ;-)

I förra inlägget skrev jag om att jag mådde illa på morgonen. Skrev oxå att jag skulle kolla över mina rutiner!! Jag har ändrat frukosten. Förut tog jag en drickyoghurt till frukost. Dessa dagar jag har mått illa har jag tagit knäckebröd. Så jag har gått tillbaka till drickyoghurten. Och mår redan mycket bättre!!

Nu blir det lördagsmys!!

//Kathy

Förstår att många nu har varit otåliga och vill veta vad som händer i mitt nya liv. Nu har Ni väntat länge nog!! =)

Jag har nu gått ner 27 kilo!!!!! 27 KILO!!! =) Inte illa!!

Mår ganska bra. Har börjat må lite dåligt på morgonen. Får titta över mina matrutiner på morgonen och kvällen för att se vad som är fel. Den lustiga nu funderar säkert på om jag har 9 månaders viruset. Men så är ICKE fallet!! Helt omöjligt faktiskt. Så det handlar om att ändra nån maträtt!

Vet inte om jag skrev om att jag har varit och köpt mig nya jeans? Men det har jag gjort iaf. Storlek 44. Borde ha tagit lite mer tid på mig och provat 42or. Men, men.....lite stora är de....men det går!!

Mer lyxproblem..

En morgon när jag skulle sätta på mig kläder upptäckte jag att alla tröjor jag hade var för stora!! Det såg inte ut! Så bestämde mig för att åka och köpa tröjor. Hittade en på Kappahl. En vit topp med nåt silvertryck på. Hade med mig Eva som skulle vara smakråd och moraliskt stöd. Kan ju tala om att det inte bara är kul att gå ner. Förr, för 27 kilo sen, så köpte jag kläder som passade. Nu helt plötsligt så har det öppnat sig en hel djungel med kläder som passar. Men vem är jag?? Vad har jag för stil?? Jag vet inte! Att gå omkring i denna djungel är jobbigt. Jag blir faktiskt deprimerad. Nu är det styggt att använda det ordet egentligen. Men jag håller faktiskt på att gråta. Vet inte vad jag har för storlek riktigt och inte vad jag har för stil. Nästan en bävan för att gå i klädaffärer.

Men tillbaka till den vita toppen. Den är storlek 44/46. Jättetur att jag tog med Eva, annars hade jag inte köpt den. Jag är inte van att ha kläder som sitter lite åt. Det gör inte denna heller. Men den är inte så döljande som mina stora flak av kläder. Jag frågade om valkar på ryggen, men det fanns inga valkar på ryggen enligt Eva. Jag köpte den!! =)

Vi gick vidare till H&M. Inte lika kul att gå dit!! Kände man sig inte tjock innan så gör man det på H&M. Köpte en vit figursydd skjorta på BiB. Alltså tjockisavdelning. Storlek 48!! Och den passade precis! Fin var den. Funderar på att ha den imorgon.

Nu nog om lyxproblem.

I mitt uppdrag som facklig så händer det att vi är på konferenser. Så var det nu i två dagar. Var lite bekymrad över hur det skulle gå. Man brukar nämligen på kvällen ha tre rätters middag!! Hur skulle jag få i mig det?? Men det gick så bra! Förätten åt jag kanske hälften. Sen var det en lång paus innan varmrätten. Så när den kom så orkade jag faktiskt kanske en tredjedel. Efterrätten bestod av kaffe och kaka. Och då tog jag inget. Så det gick ju jättebra!! =))

Ibland tycker jag att det är lite jobbigt att få höra om min viktnedgång. Oj vad smal du har blivit! Oj vad du har gått ner! Oj vad fin du blir!

När blev min kropp till allmän beskådning? Varför sa ingen oj vad tjock du har blivit? Det jag tror att jag tycker är jobbigast är -vad fin du har blivit!! Var jag ful innan?? Tror säkert inte att det är illa menat. Och smal? Jag har många kilon kvar. Att berätta om operationen och vad som funkar och inte funkar det är bara roligt!!! =)=) Men det andra blir så personligt. Jag är fortfarande överviktigt!! Kommer alltid i mitt huvud att vara överviktig. Fast jag kanske verkar lättad att jag har gått ner så är jag ju inte på långa banor klar. Säkert svårt att förstå vad jag menar. Jag borde ju vara lycklig som fått den här andra chansen. Och det ÄR jag. Tro inget annat!! Men det finns massa hjärnspöken.

Jag har nu tänkt mig att gå ner 20 kilo till. Då väger jag....Inte än!!

Trodde att jag skulle våga skriva det, men det gör jag inte. Jag har under hela min viktnedgång satt upp olika mål. Och i måndags så uppnådde jag mitt delmål. Jag berättade för Maria vad jag väger och hur mycket jag vägt. Trodde att jag skulle klara att berätta det för Elin, men klarade det inte. Får hoppas att jag nångång klarar det. =) Tycker ju att jag väger fruktansvärt mycket.

Nej nu tror jag att jag fått ur mig det mesta...

Ha det bra

//Kathy