Nu skriver jag detta inlägg för tredje gången. Hoppas det inte händer nåt missöde denna gången...

Jag har nämligen fått en fråga av en vän som har gjort att jag har funderat en hel del.... Min vän frågade om jag fick mer respekt som "smal" än som tjock.... Mitt spontana svar var: Nej!

Men eftersom jag redan skrivit att jag funderat på detta kommer det nu ett utlägg om just rspekt. För min egen del så anser inte jag att jag får mer respekt nu än tidigare. Jag har alltid tagit stor plats. Fått gehör för mina åsikter. Inte alltid, men ofta. Skulle nog kunna tänka mig att det är olika för olika människor. De flesta överviktiga har problem med dåligt självförtroende.....jag kan inte säga att jag har haft det....inte på många år. Så när man då går ner i vikt kan jag tänka mig att man får bättre självförtroende och tar för sig mer av livet. Men om det handlar om att andra ser på en med andra ögon, det vet jag inte.

Fast.....då ska jag berätta om en man jag träffade för några veckor sedan. Vi pratade en hel del och jag berättade om att jag gått ner 40 kilo. Efter en stunds pratande till säger han att han aldrig hade börjat prata med mig om jag vägde 40 kilo mer än jag gör.  Vad säger det egentligen?? Han pratade alltså med mig enbart för att jag inte var överviktig...... Jag kan också lägga märke till att just män vill ha kontakt.... Handlar det om att jag inte är överviktig eller om att de här männen tycker att jag är fin?? Eller handlar det om att jag har en annan utstrålning än tidigare??  En fråga kan få igång många tankar....

Så utifrån detta inlägg kan man ju utgå ifrån att jag har inte en aning.....Men tycker det vore tragiskt om folk respekterade mig mer nu än tidigare...

Nu till nåt annat..... =)

Idag tog jag mod till mig och gick in på JC. Haffade tag i första bästa expedit och bad om hjälp. DET är ett stooort steg. Jag talade om att jag ville ha ett par jeans. Jaha, sa hon......vad brukar du ha för jeans.....ÖHHH!!! HAHA!! Så naturligtvis talade jag om som det var. Och att jag har haft som mål att kunna köpa ett par Levis jeans igen. 20 år sedan jag kunde göra det. Visserligen köpte jag ett par för några månader sen.....men de kunde jag inte ha mer än två ggr tror jag. Sen gav jag dem till min man......

Men tillbaka till JC. Hon plockade fram några Levis jeans......men först frågade hon ju om min storlek....ja du svarade jag.....jag har ingen aning!! Jag hade på mig ett par jeans som jag "snott" av styvsonen.....så vi kollade storleken på dom. Alltså nu snackar vi tum. På byxorna jag hade på mig var det 32. Så hon gissade att jag hade 29 eller 30. HAHAHA!!! JAG!!! När jag var i tonåren hade jag 33. Och tyckte ändå att jag då var "smal". Hursom helst prövade jag och de passade ju!! Men var för stora i benen....hon tyckte att de även att de var för stora i midjan.....

Jag gick från Levis till Lee.....älskade dem!! Tror att de var i storlek 30!!! =))

Mindre nu än i tonåren......=))

Jag är nu en stolt ägare till ett par Lee jeans i storlek 30!!

Nu är det nog dax att sova...

//Kathy